arbetsfšrmedlingen i švertorneŒ + peter larssons glasmŠsteri  foto : bjoli : reportage om arbetsfšrmedlingen, švertorneŒ .glasmŠstare peter larsson

Skriker efter folk
– ändå söker ingen

Övertorneå.Tre minuter tar det att köra mellan Arbetsförmedlingen och Larssons Glasmästeri, tre minuter, och på ena stället finns 204 arbetslösa och på andra stället behöver Larsson omgående två personer att anställa, minst.
Men de ansvariga på Arbetsförmedlingen känner inte till Larssons bekymmer och Larsson själv säger att han har hört av sig men får ingen hjälp ändå.

Han har inte tid att ränna på Arbetsförmedlingen. Han arbetar tolv timmar av dagen, och observera att han har dragit ner på takten. Arbetsdagarna var längre förut, när Larsson hade filial nere i Umeå, och han arbetade så mycket att han blev sjuk och drabbades av fläckvis håravfall.
Förnamnet är Peter, åldern 49. Han tog två veckors semester i somras och brukar åka en vecka till Spanien på vintern för att spela golf. Han hoppas hinna med det i år också.
Håret har kommit tillbaka, kalufsen är rufsig efter en dag i arbete. Larsson är ute och monterar själv eftersom han inte har tillräckligt med folk.
Han har fem anställda i Övertorneå och åtta i Luleå.
Tre minuters bilfärd från Larsson sitter Ann–Sofi Taavo i sitt tjänsterum med utsikt över en klädaffär, kyrkan, en parkeringsplats med fyra bilar, en butik som heter Gotterian och den finska granskogen på andra sidan Torne älv. Stora, fluffiga snöflingor faller i tystnaden.
Ann–Sofi Taavo är 51 år. Hon började på Arbetsförmedlingen när hon var 24.
Taavo är också överhopad med arbete.

arbetsfšrmedlingen i švertorneŒ + peter larssons glasmŠsteri  foto : bjoli : reportage om arbetsfšrmedlingen, švertorneŒ . ann-sofi taavo arbetsfšrmedlingen

För 20 år sedan var de sju åtta handläggare på Arbetsförmedlingen i Övertorneå, i dag är de tre. För 20 år sedan hade de personal som skötte administrationen, i dag ska handläggarna göra det själva. För 20 år sedan fanns en chef på plats, nu för tiden ambulerar han över Norrbotten.
Chefen heter Per–Anders Ruona. Han ansvarar även för arbetsförmedlingarna i Haparanda, Kalix, Pajala och Överkalix. Just i dag har han landat i Övertorneå och har tillfällig plats i ett hörn i konferensrummet. På det ljusa konferensbordet ligger en broschyr, ”Studera på distans”.
Ruona smattrar statistik och visar staplar och diagram i sin dator: 174 kvinnor och 250 män är inskrivna på Arbetsförmedlingen i Övertorneå, 204 av dem är arbetslösa, av dessa är 28 flyktingar i ”etableringsfasen”. 61 av de arbetslösa är under 24 år, 15 är 25 – 29 år, bara 20 personer är 60 plus. Det finns två arbetslösa elektriker, en är född 1994 och den andre 1956.
Miljoner fakta! Innan jag for till Övertorneå talade jag med Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingens huvudkontor i Stockholm, en man som kan allt – allt – om arbetsmarknad och arbetslöshet, och han skickade mig digitala kalkylark med tabeller och siffror och kurvor, en alpkedja av fakta som kan krossa den vetgirigaste.
Och för att brotta ner arbetslösheten, den lilla som finns bland välutbildade och inrikes födda, och den stora som finns bland invandrare, har staten beslutat om en rad åtgärder, till exempel:
Aktivitetsbaserad utredning
Aktivitetsstöd
Arbetssocial utredning
Arbetspsykologisk utredning
Arbetsträning med handledare
Ersättning för resor med mera vid aktivitetssöd
Instegsjobb
Lönebidrag
…och mycket mer.
– Jag har hållit på med detta hela livet och kan fortfarande inte alla bidrag på rak hand, säger Åsa Olli Segendorf, chef för Enheten för arbetsmarknad och prisbildning på statliga Konjunkturinstitutet i Stockholm.

arbetsfšrmedlingen i švertorneŒ + peter larssons glasmŠsteri  foto : bjoli : reportage om arbetsfšrmedlingen, švertorneŒ  . ann-sofi taavo arbetsfšrmedlingen

Hon säger också att alla dessa åtgärder har liten effekt.
– Det finns inga åtgärder som vi vet ger alla arbete direkt. Program och bidrag hjälper bara på marginalen.
Den ymniga floran av program är inget tecken på handlingskraft och idérikedom.
– Gamla åtgärder återanvänds med nya namn.
Utformningen av programmen kanske är bra, säger Åsa Olli Segendorf, men i Stockholm vet man inte så mycket om hur arbetsförmedlingarna arbetar lokalt. Hur fungerar det? Hur finner arbetsgivare och arbetssökande varandra?
Men tänk om även den lokala arbetsförmedlingen famlar?
– Vi har så många program att hålla reda på! säger Ann–Sofi Taavo i Övertorneå. Och det som gäller i dag kanske inte gäller om en vecka.
Förr, säger hon, fyllde man i två rader på en blankett. I dag är det så många regler och kontroller, alla i det goda syftet att skydda systemet och skattebetalarnas pengar och integriteten för de arbetssökande. Ann–Sofi Taavo får till exempel inte gå till sin kollega i rummet bredvid och prata om den arbetslöse X, ty det råder sekretess mellan Arbetsförmedlingens handläggare.

Ann–Sofi Taavo och sektionschefen Torbjörn Nyström drar ett exempel på hur deras arbete går till, och när de pratar börjar det svaja som i en gammal film när bilden blir otydlig och rösterna upplöses i ett avlägset eko, och jag ser framför mig hur Taavo och Nyström kämpar sig fram med macheteknivar genom en djungel av papper, bestämmelser och förordningar:
Lönebidrag. Föregås av arbetsprövning (testa på företaget), arbetsanalys (vad har du för krav som arbetsgivare; vilka arbetsuppgifter klarar den arbetssökande – checkmall). Kompensationsnivå – hur mycket kan Arbetsförmedlingen bidra med. Eventuell personlig assistent? Individen kan behöva speciell stol – kontakta AR-specialist som besöker arbetsplatsen. Kontakt med arbetstagarorganisationer. Finns kollektivavtal. Lönenivå. Kontroll av arbetsgivaren så att det inte finns skatteskulder. Kontroll av…
Och allt ska diarieföras!
Och glasmästare Peter Larsson, han går i sin verkstad där det ligger mjöl av krossat glas på golvet, det liksom gnisslar under skosulorna runt jiggen där man arbetar med stora, tunga rutor.
Två till behöver Larsson i verkstaden. De ska glasa in och montera. Han är inte intresserad av bidrag. De nya behöver inte ens vara glasmästartekniker, som yrket heter. Larsson har kontakt med snickare uppe i Malmfälten som arbetar skift, sju dagar jobb, sju dagar ledigt. På sin lediga hjälper de till i glasmästeriet.
– Det är en extremt kortsiktig lösning, säger Larsson.
Nere i Luleå behöver han också anställa. Där har han hyrt in ”stafettglasmästare” från konkurrenter, två man, men det blir dubbelt så dyrt som att ha någon anställd.
Egentligen behöver Larsson anställa fler än två. Ica i Övertorneå ska bygga ut och bara där kommer det att krävas fyra man.
Kontakten med Arbetsförmedlingen?
Larsson ringde till dem och de hänvisade en 65-åring, men han skulle gå i pension vid årsskiftet. Och så var det en karl som var hos Larsson tre dagar i somras men hans kropp var utsliten och klarade inte det tunga arbetet.
– Om Arbetsförmedlingen har någon kan de väl skicka hit honom så kör vi en provanställning på sex månader.
Den dag jag besöker Övertorneå finns två lediga tjänster i kommunen, en som lärare i samhällskunskap och en som tolk. Det är de enda jobben som finns i Arbetsförmedlingens dator.

Av de 204 arbetslösa i Övertorneå har 92 varit utan sysselsättning i mer än sex månader, 39 mer än tolv månader och 16 mer än 24 månader.
Men Larsson behöver ju folk?

arbetsfšrmedlingen i švertorneŒ + peter larssons glasmŠsteri  foto : bjoli : reportage om arbetsfšrmedlingen, švertorneŒ .glasmŠstare peter larsson

Det vet ingen på Arbetsförmedlingen. Det står inget om Larssons Glasmästeri i datorn, och vad som händer därute, tre minuter bort, hur ska man kunna hålla reda på det när man är fjättrad i kontoret.
– Förr hade vi tid att vara ute hos arbetsgivarna, säger Ann–Sofi Taavo.
– Vi arbetar med tidsskapande åtgärder för att kunna vara ute mer. Vi ska vara mer proaktiva. Det är en resa vi har påbörjat, säger sektionschefen Torbjörn Nyström.
– Förr var jag ute två tre dagar i månaden. Jag tog bilen och körde runt och besökte företagen. Nu är jag ute max en halv dag i månaden, säger Ann–Sofi Taavo.
– Om vi kunde få loss två tre timmar i veckan…, säger Torbjörn Nyström.
Så några arbetar sig så sjuka att de tappar håret och andra arbetar inte alls. Och de som arbetar på Arbetsförmedlingen och sliter med alla blanketter och stöd och bidrag, de får lägga ner tid på att försöka övertyga andra att hitta något att göra.
– Skolan kräver så mycket i dag. Och har du svårt där blir du omotiverad redan där. De mäktar inte med. Det blir mycket motiverande samtal hos oss, säger Nyström.
– De psykiska problemen har ökat hos ungdomarna. Du ska vara så duktig och träna och ha gott om pengar och se bra ut. Och du ska lyckas i skolan. Alla gör inte det, säger Taavo.
I kvällningen sitter Peter Larsson en stund på verkstadskontoret. Han har hjälp av sina gamla föräldrar för att hålla ordning på papperen. Är det svårt att bli glasmästartekniker?
Mja, det beror hur man ser det. Peter Larsson själv hade en introduktion på två veckor ”och sedan har jag kört själv”. Visst, Larsson kan tänka sig att själv utbilda ett par nya. Men han har inte tid och han kan inte sätta någon annan på det heller.
– Man lär sig jobbet på sex månader. Men i Sverige ska man följa vissa scheman.
Han syftar på att utbildningen numera är treårig på gymnasiet, för i Sverige ska som bekant alla ungdomar kunna fortsätta till universitetet.

Här är det lättast att få jobb 2016 och första halvåret 2017

Yrken på eftergymnasial nivå där det råder störst brist på sökande (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017

Källa: Arbetsförmedlingen

Operationssjuksköterskor
Röntgensjuksköterskor
Sjuksköterskor, psykiatrisk vård
Socialsekreterare
Sjuksköterskor (grundutbildade)
Sjuksköterskor inom akutsjukvård
Geriatriksjuksköterskor
Mjukvaru- och systemutvecklare
Distriktssköterskor
Förskollärare
Civilingenjörer, bygg och anläggning
Specialpedagoger
Läkare
IT-arkitekter
Barnsjuksköterskor
Lärare i grundskolans senare år
VVS-ingenjörer
Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker
Biståndsbedömare
Civilingenjörer, elektronik och teleteknik

Yrken inom övriga utbildningsnivåer där det råder störst brist på arbetskraft (minst konkurrens om jobben) fram till och med första halvåret 2017 

Kockar
Lastbilsmekaniker
Byggnadsplåtslagare
Träarbetare/snickare
VVS-montörer
Undersköterskor
Golvläggare
Plattsättare
Murare
Medicinska sekreterare
Lastbilsförare
Installationselektriker
Betongarbetare
Takmontörer
Målare
Verktygsmakare
Anläggningsarbetare
Tunnplåtslagare
Bilmekaniker
Styr- och reglertekniker